När jag startade mitt företag 1989 så hade jag en dröm om att kunna leva och bo delar av året på en grekisk ö. Att kunna känna den ljumma brisen på kvällarna och ta långa simturer i det varma, turkosa havet. Att kunna skapa reklam i en miljö och med distans till vardagslivet här hemma. Att kunna höja blicken oftare. Det var min dröm. Det är min dröm.

Åren har gått i en rasande fart och jag har inte haft möjlighet att realisera min dröm. Men det är fortfarande min dröm. Jag inser att drömmen är en del av min drivkraft och som leder mig framåt när finanskriser och lågkonjunkturer flåsar mig i nacken och drömmen spirar när konjunkturerna vänder och affärerna går bra.

Men det är min dröm och en dag så kanske den blir sann.

JR is an anonymous photographer and artist and the 2011 TED Prize winner. In his work, JR embeds into neighborhoods, favelas and villages around the world, photographing the people who live there and learning their stories — and then pasting his striking images onto massive local canvases: buildings, buses, roads and bridges. His latest global art project is called ”Women Are Heroes.”

Read more…

Att sociala medier inte är någon fluga är de flesta överens om. Vi ser också allt fler företag som förstått styrkan med att implementera sociala medier som en naturlig del av sin kommunikation. Och förflyttning i hur man konsumerar media, från papperstidning, till att du och jag får all information vi behöver via t ex Twitter blir också allt vanligare.

Read more…

Ett inspirerande och mycket tänkvärt föredrag om varför några lyckas bättre än andra.

Hur skapar man ett lyssnande för det man gör, hur skapar vi lojala medarbetare, kunder etc. Tänk även på årets valrörelse och politikernas alla tal om vad vad de ska göra, inte ett ord om varför.

Så varför gör vi det vi gör, vad är det vi brinner för, vad får oss att stiga upp varje morgon och gå till jobbet.

Personligen tänker jag undersöka; Varför.

I really liked this! Enjoy!

Hur bygger man framgång
Att driva eget företag är en resa som är fylld av med- och motgångar. Och hur bygger man framgång?

Här kommer några tips:

• Bra idé - Självfallet är det viktigt med en bra affärsidé – det är den som är grunden till hela företaget. Ha ett tydligt mål med vad du vill åstadkomma.

• Varumärket – Hur vill du uppfattas, vad är ditt löfte till kunden? Gör hemläxan noga, det är detta som avgör om företagets framtid. Det handlar trovärdighet och respekt.

• Reklam och marknadsföring. Det spelar ingen roll hur bra idé eller produkt du har om du inte marknadsför den. Men gör det professionellt. Allt du kommunicerar från företaget, internt och externt är del av ditt varumärke.

• Tydlighet. Vad gäller på företaget. Kommunicera ut vision, affärsidé m m till medarbetarna. Utvecklingssamtal, lönesamtal är grundläggande måsten.

• Involvera medarbetarna och investera i dina medarbetares professionella varumärken.

• Lev som du lär och ha kul!
Jag har startat tre företag och driver i dagsläget två på heltid. Det har inte varit en dans på rosor alla dagar. Men det har varit intressant och lärorikt och alldeles fantastiskt roligt. Det har nu gått 21 år. Jag har också förmånen i mitt yrke som varumärkesstrateg att samarbeta med många olika typer av företag, allt från enmansföretagare till stora industrier. Det innebär att jag träffat på många duktiga entreprenörer och företagsledare. Min roll som varumärkesstrateg handlar inte bara om kommunikation och marknadsföring utan även om att gå igenom visionen, affärsidé, affärsstrategier, interna förhållningssätt m m. Och ja, både för de små och de stora företagen.

Ditt och mitt varumärke

Du och jag äger inte våra varumärken – vare sig om det gäller vårt personliga, professionella varumärke eller om vi pratar om företagets/myndighetens varumärke. Det är din omgivning som avgör värdet av varumärket. Oerhört viktigt, idag mer än någonsin, med anledning av sociala mediers genomslag.

Vårt personliga och professionella varumärke Hur uppfattas du bland kompisar? Vet du vad man säger/tycker om dig? Hur uppfattas du på jobbet? Vad är ditt varumärke?

Jag anser att vårt varumärke omfattar allt ifrån vårt yttre d v s hur du och jag väljer att klä oss, vilken frisyr man har, o s v. I princip funderar de flesta av oss mycket noga över vad vi ska ha på oss inför en ny date, du kommer kanske ihåg när du var nyförälskad och du valde kläder med stor omsorg, kollade håret en miljard gånger. Några påstår att det bara är vår attityd som påverkar vårt varumärke men jag anser att det allra första intrycket man får av en person, de första sekunderna, handlar just om det yttre. Och den bilden sitt kvar länge.

Privat? Nja, det finns egentligen inte mycket som är helt privat. Hur du väljer att agera på t ex krogen, i kön på affären, på semestern adderas också till ditt varumärke. Kanske mer än någonsin idag eftersom mobilkameror och de sociala medierna gör det möjligt att omedelbart skicka upp bilder och filmer på dig, inte bara de fina utan även de skoningslösa. Ett exempel är den förre rektorn i Härnösand som på natten festade med sina elever i Stadsparken. Samma sekund låg filmerna på YouTube.

Professionellt. Vem är du på arbetsplatsen, hur bemöter du dina medarbetare, kompisar, chefer och vad säger du om din arbetsplats på din fritid? Det påverkar också omgivningens uppfattning om vårt varumärke. Det är intressant att läsa i tidningen om anställda inom offentlig sektor som säger sig ha lidit i årtioenden p g a en dålig arbetsgivare. Min fundering är: Hur kommer det sig att man är kvar så länge på en arbetsplats som är så fruktansvärd? T o m i dessa tider så går det att byta jobb.

Attityd. Inställning och bemötande är viktiga för att inte säga avgörande.

Allt hänger ihop. Det går inte att dela upp eller skala bort någon del och tro att det inte syns. Allt spelar roll och avgör vad omgivningen tycker och tänker om dig och mig och det är det som är vårt varumärke.

Medvetna val. Ett starkt varumärke. Att bygga ett starkt varumärke handlar om att bygga starka relationer och göra medvetna val. Se t ex på hur olika artister ser på sig själva som ett företag vars värde de ska förvalta. Du och jag kan också välja att se på oss själva som ett företag och aktivt välja hur vi vill framträda och hur vi vill uppfattas. Så långt kan vi påverka omgivningens bild av oss och vårt varumärke.

Nästa steg. Att få ärliga och uppriktiga svar på hur man uppfattas som varumärke är inte helt enkelt . Mitt råd är att ta hjälp av en expert för att få skapa en bra plattform med de verktyg som behövs. Det gör vi när vi går till frissan, banken, optikern, vår personliga tränare m fl. Investera i dig själv och ditt varumärke.

Bilden: Gwen Stefani är en artist som jag anser vara en bra förebild och ett starkt varumärke

Hur bygger man ett starkt varumärke?

Ett företags identitet och varumärke ligger i betraktarens ögon. Alla signaler som företaget sänder ut, kommer omgående att påverka omgivningens uppfattning om vad detta varumärke står för. Företagets identitet växer fram ur helheten – verksamhetens samtliga produkter eller tjänster, miljöer och kommunikation, inbegripet hur vi talar med och om varandra, både internt och externt.

En genomtänkt strategi i byggandet av varumärket skapar tydlighet och helhet – med andra ord hörnstenarna för trovärdighet. Det är ytterst viktigt att all kommunikation är tydlig och enhetlig, det kan inte nog understrykas.

Varumärket påverkar hela företaget, ständigt, och är därför en självklar ledningsfråga. Varumärket är ett av företagets viktigaste affärstillgångar!

Ett varumärke är inte bara ett namn och en logotyp, det absolut viktigaste och helt avgörande steget i processen är när vi ger varumärket dess innehåll och betydelse. När vi talar om varumärkesbyggande avser vi m a o något utöver namnet och dess utformning, vårt ”brand” (brännmärke). När man bygger innehåll och struktur i ett varumärke, vare sig det är ett etablerat eller nytt, så måste man skapa struktur och sammanhang.

Alla delar måste hänga ihop och de är beroende av varandra, om man tar bort vissa delar så riskerar man att rasera hela bilden av varumärket. Inget kan lämnas till slumpen eller slarvas över.

Kunderna avgör
Varumärket finns i kundernas medvetande, ingen annanstans, intimt sammankopplat med namnet och logotypen. Det gäller därför att strukturera kundens uppfattning om varumärket (även medarbetare, ägare etc).

Därför ska varumärkesplattformen inte bara ge plats för funktionella och emotionella aspekter utan den ska även hjälpa oss förstå hur de interagerar, hur de är beroende av varandra; hur varje enskild förändring kommer att påverka helheten.

Uthållighet
Allt varumärkesbyggande tar tid – uthållighet är ett honnörsord i dessa sammanhang. Det finns inga ‘quick-fix’ för att bygga och etablera ett varumärke. Sorry.

Det är viktigt att förstå att alla förändringar skapar oro, i synnerhet hos personal och ibland ledning. För att lyckas med ett omfattande varumärkesarbete bör man ha en tydlig kommunikation internt i företaget om vad som vad, varför och hur, inte bara en gång utan kontinuerligt under hela arbetet. Och det arbetet ska också syfta till att involvera och skapa delaktighet.
Här gäller det att hålla fast vid den inslagna vägen, man måste vara införstådd i att det tar tid och man måste ha is i magen och hålla ett hårt tag om rodret.

Många gånger kan rädsla och oro innebära kortsiktiga och ogenomtänkta beslut och handlingar som skadar varumärket för evigt. Vill man vara ledande på marknaden så måste man också ha den ledning och styrelse som krävs. Ett varumärkesarbete ska ha sin plats i företagets högsta ledning och styrelsen.

Och nej, tyvärr det finns inga genvägar om du vill bygga ett starkt varumärke.

Jag vill slå ett slag för att vi alla ska börja använda tygkassar istället för plastpåsar när vi shoppar.

Anledningarna är flera:

Visste du att i Sverige använder vi per år i genomsnitt 320 plastpåsar per svensk, eller totalt cirka 700 miljoner plastpåsar. Många länder har förbjudit användandet av platspåsar p g a av den negativa miljöpåverkan, medan man i Sverige inte anser att plastkassar inte är något problem eftersom de flesta plastpåsar förbränns och omvandlas till energi.

Nedbrytningen av en vanlig plastpåse tar cirka 400-1000 år om den hamnar i naturen.

Totalt i världen produceras flera 100 miljarder plastpåsar årligen men bara 1% av dessa återvinns. Det dumpas årligen 20 000 ton avfall i Nordsjön, forskningen visar att 80% av allt avfall som hamnar i sjöar och hav kommer från land varav 90% av detta är plaster. Delfiner, fåglar, havssköldpaddor misstar plastpåsarna för föda och årligen kvävs cirka 100 000 liv till följd av detta. Mängder av fåglar dör också när de letar föda på soptipparna av kvävning.

Papperskassar är heller inte något bra alternativ till plastpåsar eftersom produktionen och transporten av dessa kräver mycket energi.

Runt om i världen pågår intensiva kampanjer för att minska det överdrivna användandet av plastpåsar för att ersätta dessa med tygpåsar och tygkassar.

Väljer du en kasse som där bomullen är rättvisemärkt så gör du dessutom en god sak för de bönderna vilket innebär att vi slipper 75 gram gifter och konstgödsel i odlingen samt 80 gifter i beredningen av bomullen. Totalt så sparar vi 9 nio liter olja per kasse om vi räknar med att vi använder en tygkasse i 1,5 år och besparingen blir givetvis än mer om den används mer än 1,5 år i genomsnitt.

Så länge som de s k gröna plastpåsarna av etanol eller metanol som konverteras till polyeten inte finns tillgängliga bör vi använda oss av alternativa lösningar som t ex tygkassar. Även vi i Sverige måste ta ett globalt ansvar för miljön.

Att minska förbrukning av olja ytterligare per person gör man på enkelt sätt genom att byta till tygkassar, vilket är oerhört värdefullt. Dessutom sparar du en hel del pengar. En plastpåse kostar ca 1kr/st vilket blir ca 320 kr/år och en tygkasse kostar mindre än 1/3 del av det.

Länder och städer som helt förbjudit användandet av platspåsar:

Bangladesh, Uganda, Kenya, Zanzibar
Taiwan, delar av Indien samt i Kenya har man förbjudit plastpåsar och ibland även plasttallrikar- och bestick
San Fransico och Paris
Sydafrika, Fängelse eller böter mot den som delar ut den tunnaren plastpåsen.
Indiska delstaten Himachal Pradesh,
Kina, förbud mot den tunnare och avgifter för den tjockare
Australien,
Frankrike ocj Itailen under 2010,
Storbritannien, förbuds diskuteras, men gäller renda i stagden Modbury. Under 2009 inför 33 stadsdelar i London förbud mot icke nedbrytbara påsar.

Källor: Time, The Guardian, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Chalmers, Världsnaturfonden

Min uppmaning är att företaget investerar i en snygg kasse till sin personal.

Som entreprenör och företagare sedan 1990 vet jag hur ensam man känner sig ibland, om vilken väg man ska gå, var man ska hitta inspiration, vem ska man fråga?

Nu har det kommit en bok som jag hade uppskattat att ha som inspirationskälla:
Mind your own business: Entreprenörens överlevnadshandbok (Bissy Media AB).

Femtio av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer delar med sig av sina mest framgångstips bland annat Stina Honkamaa om sökmotoroptimering, Sven Hagströmer om riskkapital, Anna Carrfors Bråkenhielm om passion, Laila Bagge om viljan att vinna, Johan Staël von Holstein om affärsidéer och många, många fler.

Jag har i skrivande stund inte läst den ännu men ser fram emot en spännande och inspirerande läsning, för man blir dessbättre aldrig fullärd.